Ria och Rana, mor och dotter - så lika men ändå så olika

Khalils Bahiy Badriya och hennes dotter Khalils Gul-E-Rana e Khalils Aahron. Mor och dotter så lika men ändå så olika. Båda typiska Khalil-hundar i typ men Ria är mjukare till temperamentet, medan Rana är supersnäll, men en liten tuffing som kräver mycket motion. Här lite bilder på dom båda.

Ria som vuxen.

Rana lika nyfiken som sin mor.

Rana snart ett år.

Ria spanar.

Rana efter springtur i blötan.
Cirka 6 månader.

Mor och dotter. Rana i förgrunden,

snart ett år.

Gul-E-Rana - yrväder till Fors Brunn

Khalils Gul-E-Rana blev den valp som Bettan och jag behöll i kullen mellan Aaron och Ria. I september kom hon till Örebro.
Bosse kom från Boden med både mor och dotter, en resa tur och retur på över 200 mil.
Det blev en rolig men lite jobbig tid. Dels för att mitt knä fortsatte krångla och Rana visade sej vara en hund som krävde en hel massa motion för att trivas.
Hon älskade både Ria och Viola och dom lekte hejdlöst alla tre.
Mopsvärlden hisnade när Viola och Rana höll igång och mopsen visade sej vara en otroligt tålig hund.
Men tillslut blev det lite väl mycket av det goda och efter moget övervägande och stor vånda fick Rana åka tillbaka till Bredåker. När jag skriver detta har det gått mer än ett år och jag saknar denna fantastiskt roliga och vackra hund.
Men nu är hon tillbaka där hon trivs allra bäst med kompisar att busa med varje dag. Nu börjar också utställningsresultaten komma och så småningom hoppas Bettan och jag på en LC-karriär förhoppningsvis lika framgångsrik som sin far Aahrons. Naturligtvis blev det mycket bilder. Här är några favoriter.